I det här blogginlägget kommer vi gå igenom
Vad stress är
Hur stress fungerar
Varför det är negativt för hälsan
Hur det påverkar hälsan
12 Tips du själv kan göra
Stress är en del av människans grundläggande överlevnadssystem, känd som "fight or flight"-responsen, vilken aktiveras när vi ställs inför en t.ex hotfull situation. Denna respons är kritisk för överlevnad eftersom den förbereder kroppen att antingen kämpa mot hotet eller fly från det.
Det är skillnad på kortvarig stress och långvarig stress!
Medan kortvarig stress kan stärka immunsystemets respons, (ex en iskall dusch i 1 minut, kort intervall träning) kan långvarig stress försvaga det och göra oss mer mottagliga för infektioner och sjukdomar.
Hur fungerar stress och varför är den negativ för vår hälsa
När stressresponsen aktiveras, genomgår kroppen en rad snabba fysiologiska förändringar.
När vi känner oss stressade, prioriterar kroppen det som är viktigast för överlevnad för att vi ska kunna hantera situationen. Det betyder att vissa funktioner, som att smälta maten vi äter och vår förmåga att få barn, inte ses som lika viktiga just då.
Hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar, adrenalin och kortisol (stresshormoner) släpps ut i blodet, och energi omfördelas till musklerna, vilket gör oss redo för en snabb reaktion. (Springa fort, slåss för överlevnad mm). Samtidigt påverkas andra kroppsfunktioner, eftersom de blir sekundära i kroppens överlevnadsstrategi, vilket på sikt leder till hälsoproblem om stressen blir långvarig.
Men i vår moderna värld aktiveras stressresponsen ofta av icke-livshotande utmaningar.
Som exempelvis arbetspress, tidspress, ekonomiska problem, sjukdomsproblematik eller relationssvårigheter. Problemet uppstår när denna respons aktiveras upprepade gånger eller när kroppen ständigt befinner sig i ett tillstånd av hög beredskap. Vilket den gör tex. genom att alltid stressa till bussen, tåget, dagis, till jobbet, handla osv. Då andas du väldigt ytligt vilket är en signal till kroppen att det är stressigt och att den måste hålla sig alert.
Varför påverkar stress hälsan negativt?
Det är viktigt att förstå att kroppens reaktion på stress är menad att skydda och stödja oss i farliga eller krävande situationer.
Men när stressresponsen inte stängs av, eller när individens förmåga att hantera stress är otillräcklig, blir stressen själv ett hot mot hälsan.
Att hantera stress effektivt kräver strategier för att både minska stressresponser och förbättra din förmåga att hantera stress, inklusive tekniker för avslappning, motion, tillräcklig sömn och professionell hjälp.
Att förstå stressens roll och dess påverkan på kroppen är det första steget att vilja göra en förändring som på sikt gör stor skillnad. Insikten att du kan påverka din hälsa - ger dig försprång!
Kronisk stress och längre stressperoder kan påverka nästan alla system i kroppen. Det kan orsaka fysiska symtom som huvudvärk, magont, muskelsmärta, bröstsmärta och trötthet, eksem och utslag samt förändringar i sexlust och matsmältning tex IBS.
Det kan också påverka ditt humör, vilket leder till ångest, rastlöshet, brist på motivation eller fokus, överväldigande känslor, vresighet eller ilska, vanmaktskänsla, skuldkänsla och till och med sorgsenhet, depression och utbrändhet.
Beteendemässigt kan stress leda till överätande eller undereating, arga utbrott, drog- eller alkoholmissbruk, tobaksanvändning, undvikande av vänner och att stanna hemma samt minskad motion. Det blir en nedåtgående negativ spiral.
Känner du igen dig?
Snälla fundera på att få hjälp. Du är både förebild och betyder mycket för andra personer.
Så var rädd om dig!
Långvarig stressreaktioner kan orsaka:
Hormonella obalanser: Långvarig utsöndring av stresshormoner som kortisol kan störa kroppens normala processer och leda till obalanser som påverkar allt från ämnesomsättningen till immunsystemets funktion. Över tid kan stress leda till en rad olika problem, inklusive förändringar i hjärnans funktion och struktur. Höga kortisolnivåer kan påverka hjärnans förmåga att bearbeta information och hantera känslor. Läs längst ner på sidan för mer information om kortisol.
Immunsystemet: Kronisk stress kan försvaga immunförsvaret, vilket gör kroppen mer sårbar för infektioner och sjukdomar.
Hjärt-kärlsystemet: Höga nivåer av stresshormoner kan leda till högt blodtryck, ökad risk för hjärtattacker och stroke på grund av det ökade trycket på hjärtat och blodkärlen. Stress kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar genom att höja blodtrycket och nivåerna av dåligt kolesterol i blodet. Till exempel, när du är stressad, producerar din kropp mer adrenalin, vilket får ditt hjärta att pumpa snabbare och dina blodkärl att dra ihop sig, vilket kan leda till högt blodtryck över tid. Denna kontinuerliga belastning på hjärtat och blodkärlen kan öka risken för hjärtattacker och stroke.
Minnes- och koncentrationsproblem: Kronisk stress påverkar hjärnans funktion, vilket kan leda till problem med minnet och koncentrationen. Det blir förändringar i hjärnans struktur. Forskning har visat att långvarig stress kan leda till fysiska förändringar i hjärnan, inklusive minskning av volymen i vissa områden som är viktiga för minne och känslomässig reglering, såsom hippocampus och prefrontala cortex. Dessa förändringar kan bidra till de symptom som ofta ses vid utbrändhet, såsom svårigheter med minnet, koncentrationsproblem och svårigheter att hantera känslor. Ett exempel på detta är en student som upplever hög stress inför tentor och som ett resultat har svårt att behålla information eller koncentrera sig på studierna. Kombinerat med sämre sömn blir det en negativ snöbollseffekt.
Matsmältningssystemet: Stress kan påverka matsmältningen och leda till problem som magsår, sura uppstötningar, och irritabel tarm syndrom (IBS).
Mental hälsa: Stress är starkt kopplad till psykiska hälsotillstånd som ångest och depression. Kronisk stress kan påverka humöret, sömnkvaliteten och allmänna känslor av välbefinnande. I samband med detta kan det även utlösa utbrändhet. Påverkan på neurotransmittorer - Stress och utbrändhet kan också påverka nivåerna av olika neurotransmittorer i hjärnan, som serotonin och dopamin, vilka spelar en viktig roll i regleringen av humör, motivation och välbefinnande. Förändringar i dessa kemiska budbärare kan bidra till känslor av depression, ångest och utmattning som ofta förekommer vid utbrändhet. Nedsatt kognitiv funktion - Personer som upplever utbrändhet rapporterar ofta problem med kognitiva funktioner som uppmärksamhet, koncentration och beslutsfattande. Forskning tyder på att stress kan påverka hjärnans förmåga att utföra dessa uppgifter effektivt, vilket kan göra det svårt att klara av arbetsrelaterade eller dagliga aktiviteter.
Sömnproblem: Stress kan orsaka svårigheter att somna eller sova igenom hela natten, vilket leder till sömnbrist, brist på djupsömn och därmed ytterligare hälsoproblem. Djupsömn, spelar en kritisk roll för både minneskonsolidering och hjärnans rengöringsprocess. Under djupsömnfasen utför hjärnan viktiga funktioner som direkt påverkar kognition och minne. Det är under denna fas som hjärnan effektivt kan bearbeta och arkivera minnen, vilket gör det lättare för oss att komma ihåg och lära oss nya saker. En intressant aspekt av djupsömnen är dess förmåga att "rengöra" hjärnan genom att tvätta bort toxiner som ackumulerats under dagen, inklusive beta-amyloid, som är kopplat till Alzheimers sjukdom.
Ångest, depression och utbrändhet: Kronisk stress kan utlösa eller förvärra symtom på ångest och depression. Exempelvis kan en person som upplever konstant arbetsrelaterad stress känna sig överväldigad, hjälplös och utmattad, vilket kan leda till ångestattacker eller en djup känsla av hopplöshet - klassiska tecken på depression. Det kan ytterligare förvärras till depression med utbrändhet. Då har även hjärnans kapacitet påverkats. Utbrändhet leder ofta till emotionella svårigheter, såsom irritabilitet, känslor av hopplöshet eller hjälplöshet, och en minskad känsla av prestation eller tillfredsställelse. Dessa känslor kan vara kopplade till de förändringar i hjärnans funktion och struktur som orsakas av långvarig stress.
Viktproblem: Stress kan leda till både viktuppgång och viktnedgång på ohälsosamma sätt. En person som är stressad kan till exempel finna tröst i mat ("stressätning"), vilket kan leda till överätning och viktuppgång då man oftast väljer snabba kolhydrater. Å andra sidan kan någon med hög stressnivå glömma att äta eller förlora aptiten, vilket resulterar i viktnedgång. Båda fallen kan resultera i näringsbrist vilket i sin tur påverkar hela kroppen negativt.
Ökad Allergi: Stress kan faktiskt leda till ett histaminpåslag. När kroppen utsätts för stress, oavsett om det är fysisk, psykologisk, eller emotionell stress, aktiveras immunsystemet som en del av kroppens svar på stress. Detta kan leda till en ökad frisättning av histamin från mastcellerna. Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket i sin tur kan stimulera frisättningen av olika substanser och hormoner som påverkar immunsystemets funktion. Bland dessa substanser finns histamin, som kan bidra till inflammation och andra allergiliknande symtom. Detta är en del av kroppens försvarsmekanism, men i situationer där stress är kronisk eller när kroppen är överkänslig mot histamin, kan detta leda till problem. Människor som redan lider av tillstånd som allergier eller histaminintolerans kan märka att deras symtom förvärras under perioder av hög stress. Det är därför viktigt att hantera stressnivåer genom olika metoder som avkopplingstekniker, motion, tillräcklig sömn, och andra stressreducerande aktiviteter för att hjälpa till att kontrollera histaminpåslaget och dess effekter på kroppen. Här är hypnoterapi riktigt effektiv. Se hur olika allergier har lugnats, läs mer här.
Kroppsliga utslag: Histaminpåslag, Eksem, klåda, nässelfeber och utslag är en vanlig stressrespons. Att tillsätta *Kortison och kortisonkräm (en typ av steroid) är ett vanligt sätt att hantera det, men har du tänkt på vad kroppen får för ämne då? Vilka biverkningar som finns och som ytterligare blir en påfrestning i längden? Kanske det är en bra idé att förändra din stressreaktion istället. *Kortison är en syntetisk version som kan omvandlas till kortisol i kroppen. När kortisolnivåerna är förhöjda under en längre tid, vilket kan ske till följd av långvarig stress, kan detta leda till en rad negativa hälsoeffekter som sömnproblem, ökad inflammation i kroppen, göra individen insulinresistent och leda till ackumulering av bukfett. Långvarigt höga nivåer av kortisol kan även minska energiomsättningen i cellerna och bromsa reparation och underhåll av kroppen, vilket ökar risken för olika sjukdomar. Dessutom kan obalans i kortisolnivåerna bidra till symptom som ångest och oro. Se mer information längst ner på sidan.
Att hantera stress med hypnoterapi
Hypnoterapi är en känd metod som kan hjälpa människor att hantera och minska stress. Det möjliggör för kroppen att kunna arbeta mer optimalt .
Genom att använda sig av hypnoterapi kan en terapeut hjälpa dig att nå ett tillstånd av djup avslappning, träna in avslappning och öka medvetenheten om sina inre tankar och känslor som skapar stress. Lära sig se olika perspektiv på vad som är viktigt och ej, och hur man kan prioritera. Detta brukar leda till möjligheten att påverka och förändra de tankemönster som bidrar till stressen.
Genom att förstå hur stress påverkar kroppen och ta aktiva steg för att hantera den, kan vi förbättra vår hälsa och vårt välbefinnande. Hypnoterapi erbjuder verktyg för att hantera stress, och tillsammans med andra metoder för stresshantering, kan det göra en stor skillnad i ditt liv.
12 TIPS DU KAN HJÄLPA DIG SJÄLV MED.
Hypnoterapi: Att få hjälp att hantera gammal stress och stressrespons i kroppen från olika händelser och trauma och därefter göra en annan programmering i respons kan ge en stor effektiv hjälp. Likaså de verktyg som ges i samband med stress, ex. olika övningar, olika sätt att "stänga av arbetet" mm. Genom dessa avslappningsövningar kan du själv lära dig reglera din avslappning som dessutom ger bättre blodtryck. Mer information om hypnoterapi finns här
Djupandningar: Genom att skapa tillfällen varje dag där du gör mellan 10-20 djupandningar skapas en paus och en instruktion till kroppen att återgå till sina vanliga hälsosamma funktioner. Läs om hur du gör djupandningar på bloggen.
Regelbunden fysisk aktivitet: Motion är en kraftfull stressreducerare. Det hjälper inte bara till att minska nivåerna av kroppens stresshormoner, som adrenalin och kortisol, utan det främjar också produktionen av endorfiner, kemikalier i hjärnan som fungerar som naturliga smärtstillande medel och humörförbättrare. Man brukar säga att man "springer av sig" irritation eller andra negativa stresskänslor. Känns det motigt att börja något träningsform, kan du även ta hjälp av hypnoterapi att få hjälp med att öka intresset och lusten. På ce-hypnosis är Camilla även utbildad tränare och kan ge dig tips beroende på din situation och var du befinner dig.
Praktisera avslappningstekniker: Tekniker som djupandning, meditation, yoga eller tai chi kan hjälpa till att lugna sinnet och minska stress. Dessa metoder kan sänka blodtrycket, minska muskelspänningar och förbättra allmän välbefinnande.
Skapa en balans mellan arbete och fritid: Att ha en god balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att minska stress. Se till att avsätta tid för aktiviteter du njuter av, såsom att umgås med vänner och familj, hobbies, eller att bara vila. Det är väldigt lätt att säga, och bara tanken av det kan bli irriterande MEN med hjälp av hypnoterapi kan man titta på och påverka sina känslor (ofta skuldkänslor och frustration, känslan av att inte räcka till) så att det blir mer möjligt att hitta den balans som passar just dig.
Håll en positiv inställning: Försök att hålla en positiv attityd och undvik negativt tänkande. Metoder för positivt tänkande kan inkludera tacksamhetsövningar, att omvärdera situationer från ett mer positivt perspektiv och att praktisera självmedkänsla. Det hjälper att ge mer energi. Du kan läsa om och hur du gör tacksamhetsövningar här.
Sätt realistiska mål: Se till att dina mål och förväntningar på dig själv är realistiska. Att sätta orimligt höga krav på dig själv kan öka din stressnivå. Lär dig att säga nej till uppgifter som överstiger dina resurser. Ibland kan man lida av "duktiga flicka" syndromet och det påverkar mer än du tror. Med hjälp av hypnoterapi kan man nå det och förändra det till en rimlig nivå som göra att målen blir realistiska och att rätt insats för rätt arbete kan enklare hanteras. Läs tipsen om att säga nej här.
Förbättra din tidsplanering: Effektiv tidsplanering kan hjälpa dig att minska stress genom att undvika sista-minuten-panik och deadline-press. Prioritera uppgifter, sätt realistiska deadlines och ta pauser när det behövs. Ibland av bara farten, glömmer man att ta några djupa andetag och stanna upp, reflektera, planera och agera.
Söka stöd: Prata med vänner och familj om dina känslor och stressorer. Ibland kan bara det att dela med sig av sina bekymmer vara tillräckligt för att känna sig mindre stressad. Professionell hjälp kan också vara ett alternativ för de som känner att de inte kan hantera sin stress på egen hand. På ce-hypnosis.com finns Camilla som professionell resurs att boka tid hos.
Undvik stimulansmedel: Minska intaget av koffein, koffen träningsdrycker, alkohol och nikotin, eftersom dessa kan öka stressnivåerna eller göra det svårare att hantera stress. De stressar även på bl.a binjurar som blir än mer påfrestade och på sikt utarmade. Läs om de många rekommendationer på Magnesium, Zink och KSM66 som har gett effekt och hjälp till kroppen.
Sömn: Prioritera din sömn. Sömnbrist kan förvärra stress genom att göra dig mer irriterad och mindre kapabel att hantera stress på ett effektivt sätt. (Läs mer anledningar ovan). Gör djupandningar, ställ frågan innan du somnar " vad gick bra idag" för att koncentrera dig på positiva saker som hjälper att lugna hjärnan. Kommer en tanke upp med något du "skulle göra", skriv ner det på ett anteckningsblock bredvid, sedan återgå till djupandningar och frågan "vad gick bra idag"... Mer tips och tricks samt hantering och hjälp får du under hypnoterapi sessioner.
Hur pratar du till dig själv? De klassiska stressorden är "måste" eller "ska bara". Genom en sådan enkel sak som att säga "vill" eller "väljer" kommer den tvingande känslan kännas och upplevas mer som ett medvetet val. Det minskar även den interna stressen.
Tankeställare!
Är du chef? Har du barn eller andra situationer där du är en förebild? Läs detta
Hur du hanterar dig själv ger subtila instruktioner omedvetet till anställda, dina barn eller nära och kära. Om du missköter dig själv ger du signaler till exempelvis dina barn som även de i slutändan kan köra sönder sig själva. Likväl om du pressar andra har du kanske gått miste om kunskapen kring stress och hur den försämrar effektivitet i skola, på företag eller i föreningar och familj.
Därför är det en fantastisk möjlighet att du kan stanna, reflektera och besluta dig för att göra något åt din stress. Då kan du även vara en hälsosam förebild och dessutom göra en skillnad i deras hälsa.
*Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna och spelar en central roll i kroppens svar på stress. Det hjälper till att reglera ämnesomsättningen, blodsockernivån, minska inflammation och påverkar även immunförsvaret. Kortisol är nödvändigt för att hålla blodtrycket stabilt och är involverat i metabolisk homeostas, vilket innebär att det hjälper till att balansera kroppens interna processer.
När kortisolnivåerna är förhöjda under en längre tid, vilket kan ske till följd av långvarig stress, kan detta leda till en rad negativa hälsoeffekter.
Höga kortisolnivåer kan orsaka sömnproblem, öka inflammation i kroppen, göra individen insulinresistent och leda till ackumulering av bukfett. Långvarigt höga nivåer av kortisol kan även minska energiomsättningen i cellerna och bromsa reparation och underhåll av kroppen, vilket ökar risken för olika sjukdomar. Dessutom kan obalans i kortisolnivåerna bidra till symptom som ångest och oro.
För att hantera förhöjda kortisolnivåer rekommenderas kost- och livsstilsförändringar parallellt med eventuell användning av tillskott som L-Glycin och zink, som kan sänka kortisolnivåerna, samt adaptogener som rosenrot. Det är dock viktigt att förstå att dessa åtgärder bör ses som delar av en större strategi för att hantera stress och balansera kortisolnivåerna på lång sikt.
Att upprätthålla en hälsosam livsstil genom regelbunden fysisk aktivitet, tillräckligt med sömn, balanserad kost och tekniker för stresshantering kan hjälpa till att hålla kortisolnivåerna i schack och främja övergripande hälsa och välbefinnande.
Comments