Hur tankar och känslor påverkar kroppen: Hypnoterapi och fysiologiska effekter

 

 

​

Författare: Camilla E. 

Hypnoterapeut, certifierad

Datum: senast uppdaterad 11 feb 2025

Grundare, CE-Hypnosis, Sverige

Författarens efternamn utelämnas av personliga säkerhetsskäl. Camilla är certifierad hypnoterapeut, ej vårdpersonal.

​

Artikeln är informativ och baseras på vetenskaplig evidens samt praktiska observationer från hypnoterapi.

​​

​

Hypnoterapi kan påverka kroppens immunsystem och allergiska symtom genom kopplingar mellan nervsystem, stress och immunfunktion. Forskning inom psykoneuroimmunologi visar hur tankar, känslor och stress kan modulera inflammation och symptomintensitet. Samtidigt rapporterar certifierade hypnoterapeuter praktiska observationer där allergiska symtom, såsom pollen- och pälsdjursallergi, minskat efter sessioner.

 

Artikeln sammanfattar både vetenskapliga studier på hypnos, skillnaden mellan hypnos och hypnoterapi, samt praktiska erfarenheter som motiverar vidare forskning.

​

​

Sammanfattning 

 

Ett omfattande forskningsunderlag inom psykoneuroimmunologi visar att psykologiska faktorer såsom stress, emotioner och kognitiva processer kan påverka immunologiska och inflammatoriska mekanismer genom väldefinierade neuroendokrina och autonoma pathways. Hypnoterapi har i studier visat potential att modulera autonoma funktioner, perception och symptomintensitet vid flera somatiska tillstånd, inklusive allergisk rinit.

​

Inom praktiskt arbete som certifierad hypnoterapeut har observationer visat att klienter rapporterar återkommande fall där allergiska symtom minskat eller praktiskt upphört efter hypnoterapi. Dessa observationer saknar systematisk vetenskaplig dokumentation och bör betraktas som hypotesgenererande.

​

Artikeln sammanfattar forskningsläget, beskriver praktiska observationer och diskuterar vetenskapliga invändningar samt behov av framtida studier.

​

Psykologiska faktorers påverkan på allergiska symtom

​

Neuro-immunologiska mekanismer bakom allergiska symtom och hypnoterapi  

​​​

Psykoneuroimmunologi (PNI) studerar interaktionen mellan centrala nervsystemet, autonoma nervsystemet, endokrina system och immunfunktion. Psykologiska processer kan påverka fysiologiska mekanismer via dessa integrerade system. Stress aktiverar HPA-axeln, vilket leder till frisättning av kortisol och katekolaminer som påverkar immunfunktion och inflammatoriska processer. Kronisk stress har associerats med ökad inflammation, förändrad immunbalans och försämrade somatiska symtom.

​

Autonoma nervsystemet reglerar inflammation direkt via den kolinerga anti-inflammatoriska reflexen, där vagusnerven kan dämpa inflammatoriska cytokiner. Långvarig sympatikusdominans, ofta vid kronisk stress, är associerad med:

• Ökad inflammationsnivå

• Förändrad immunbalans

• Förvärrade somatiska symtom

 

Betingning av immunresponser har visat att immunsvar kan klassiskt betingas, vilket illustrerar att centrala nervsystemet kan påverka perifera immunreaktioner.

​​

​

​​​

​

Del I – Vetenskaplig bakgrund

Stress och HPA-axeln

​

Psykoneuroimmunologi: samspelet mellan hjärna och immunförsvar

 

Psykoneuroimmunologi (PNI) studerar interaktionen mellan centrala nervsystemet, autonoma nervsystemet, endokrina system och immunfunktion. Forskning har tydligt visat att psykologiska processer kan påverka fysiologiska mekanismer via dessa integrerade system.

​

Stress aktiverar hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln), vilket leder till frisättning av kortisol och katekolaminer. Dessa hormoner påverkar immuncellers funktion, cytokinuttryck och inflammatoriska processer. Kronisk stress har associerats med ökad systemisk inflammation, förändrad immunreglering och försämrad sjukdomsresistens.

​

Autonom reglering av inflammation

 

Autonoma nervsystemet spelar en direkt roll i immunmodulering. Den s.k. kolinerga anti-inflammatoriska reflexen via vagusnerven kan dämpa inflammatoriska cytokiner och modulera immunrespons.

​

Långvarig sympatikusdominans, vilket ofta ses vid kronisk stress, har associerats med:

 

• ökad inflammationsnivå

• förändrad immunbalans

• förvärrade somatiska symtom

​

Betingning av immunresponser

 

Experimentell forskning visar att immunologiska responser kan klassiskt betingas. Immunsuppressiva eller allergiska reaktioner kan framkallas av psykologiska stimuli efter betingning, vilket illustrerar att centrala nervsystemet kan påverka perifera immunreaktioner.

​

• Hypnos/Hypnoterapi och hjärnaktiviet

• Neurofysiologiska effekter

 

Neuroimagingstudier visar att hypnos kan påverka hjärnaktivitet i regioner involverade i uppmärksamhetsreglering, perception och autonom kontroll, inklusive anterior cingulate cortex, insula och prefrontala cortex.

 

Kliniskt har hypnos dokumenterade effekter på:

smärtmodulering

• autonom nervsystemaktivitet

• symptomperception

• stressreglering

​

Distinktion mellan hypnos och hypnoterapi

 

Det är viktigt att skilja mellan allmän hypnos och klinisk hypnoterapi.

• Hypnos: ett tillstånd av fokuserad uppmärksamhet och ökad suggestibilitet, ofta använd i experimentella studier eller demonstrationssyfte.

• Hypnoterapi: en strukturerad, målinriktad metod som används i professionellt klientarbete av certifierade/utbildade hypnoterapeuter. Den bygger på systematiska interventioner, individuell anpassning och tekniker för symptom- och stresshantering.

​

Detta skiljer den från demonstrationer av hypnos eller “show-hypnos” och ökar möjligheten att reproducera effekter på fysiologiska och psykologiska processer, inklusive modulering av stress och symptom.

 

Forskningen kring allergiska tillstånd har i stor utsträckning fokuserat på hypnos snarare än hypnoterapi. Detta innebär att effekterna som dokumenterats i studier inte nödvändigtvis reflekterar resultaten av strukturerad hypnoterapi, vilket är en viktig forskningsfråga.

​

Evidens vid allergiska tillstånd

​

Ett begränsat antal kontrollerade studier har undersökt hypnos vid allergisk rinit. Dessa studier har rapporterat signifikant symptomreduktion, förbättrad livskvalitet och minskat medicinbehov. Studierna visar dock inte förändringar av IgE-sensibilisering, vilket indikerar att effekten främst gäller symptommodulering.

​

Det är viktigt att notera att forskningslitteraturen nästan uteslutande fokuserar på hypnos i allmän bemärkelse, snarare än hypnoterapi.

​

Skillnaden är avgörande: hypnos i studier omfattar ofta standardiserade, korta sessioner eller experimentella protokoll, medan hypnoterapi är strukturerad, målinriktad och individualiserad, utförd av certifierade/utbildade terapeuter.

​

Denna distinktion saknas i de flesta studier, vilket innebär att resultaten inte nödvändigtvis speglar de effekter som kan uppnås vid systematisk terapeutisk intervention.

​​

Med andra ord: det nuvarande evidensläget beskriver effekter av hypnos på allergiska symtom, men den potentiella skillnaden mellan hypnos och terapeutiskt riktad hypnoterapi är inte studerad och representerar en relevant forskningsfråga.

​​

​​

Del II – Praktiska observationer från hypnoterapeut

Autonom reglering

​

Inom hypnoterapiverksamhet rapporteras återkommande fall där klienter upplever en markant minskning eller ett praktiskt upphörande av allergiska symtom efter terapi.

​

Dessa observationer omfattar bland annat:

• pollenallergi

• pälsdjursallergi

• doftöverkänslighet

 

Klienter beskriver att de efter rekommenderat antal hypnoterapisessioner (3-6 sessioner a´2 tim) kan exponeras för tidigare allergen utan att utveckla typiska symtom såsom nysningar, rinnande ögon, klåda eller andningsbesvär. I fallen rapporteras minskat eller upphört behov av allergimedicinering.

​

Dessa resultat avser utfall i verkliga miljöer och baseras på klientrapporter och terapeutisk uppföljning. 

 

Dessa observationer är hypotesgenererande och bör inte tolkas som evidens för immunologisk bot, men de är biologiskt plausibla och kan motivera framtida systematiska studier.

​

​

Vetenskaplig tolkning av dessa observationer

 

Utifrån nuvarande kunskapsläge finns flera biologiskt plausibla förklaringsmodeller:

​

• modulering av autonom reglering av inflammatoriska responser

• minskad stressrelaterad cytokinpåverkan

• ombetingning av immunreaktioner

• central modulering av symptomperception
   

Det finns i dagsläget ingen evidens för att hypnos kan eliminera den underliggande IgE-medierade sensibiliseringen. Observationerna bör därför betraktas som hypotesgenererande kliniska data snarare än evidens för immunologisk bot.

​

​

Del III – Vetenskapliga invändningar 

 

Allergi är en strikt immunologisk sjukdom

​

Allergisk sensibilisering är immunologisk, men det är väl etablerat att symptomintensitet och inflammatoriska responser kan påverkas av centrala nervsystemet via neuro-immunologiska mekanismer.

​

Effekterna beror enbart på placebo

​

Placeboeffekter involverar mätbara neurobiologiska processer, inklusive förändringar i hjärnaktivitet och immunreglering. Hypnos kan betraktas som en strukturerad metod för att förstärka top-down-reglering snarare än enbart en ospecifik placeboeffekt. 

 

Studier visar fysiologiska förändringar, t.ex. reducerad smärta, förbättrad mag-tarmfunktion och symptomreduktion vid allergi, som går bortom placeboeffekter (Palsson et al., 2002; Langewitz et al., 2005; Schaefert et al., 2014).

​

Resultaten är bara subjektiva

 

Randomiserade studier och systematiska översikter rapporterar objektiva förbättringar i livskvalitet, symtom och fysiologiska markörer (Whitehead, 2006; Tan, Hammond, & Joseph, 2005).

​

Det finns inga kliniska studier på hypnoterapi.

​

Korrekt: majoriteten av kontrollerade studier har fokuserat på hypnos. Praktiska observationer från certifierade hypnoterapeuter visar dock lovande resultat som motiverar systematiska studier (Carlson et al., 2018; NCCIH, u.d.).

​

​

Observationer saknar vetenskapligt värde

​

Systematiska observationer kan fungera som hypotesgenererande data och motivera kontrollerade studier, särskilt när de är biologiskt plausibla.

​​

​

​

​

Del IV – Vetenskaplig argumentation för vidare forskning

 

Biologisk plausibilitet

​

Det finns stark evidens för neuro-immunologiska kopplingar, inklusive stressens påverkan på inflammatoriska processer och autonom reglering av immunfunktion

.

Konsistens med etablerad klinisk praxis

​​

Psykologiska interventioner används evidensbaserat vid flera somatiska tillstånd, såsom IBS, kronisk smärta och funktionella neurologiska symtom, där centrala mekanismer påverkar perifera processer.

​​

Kliniska signaler

​​

Återkommande rapporter om praktiskt upphörande av allergiska symtom representerar en potentiellt viktig forskningssignal som motiverar systematisk utvärdering.

​​

Låg riskprofil

 

Hypnoterapi är en icke-invasiv intervention med låg risk och kan användas som komplement till medicinsk behandling.

 

Del V – Forskningsbehov och initiativ

 

För att utvärdera hypnoterapins potentiella roll vid allergiska tillstånd krävs framtida studier som:

 

• använder randomiserade kontrollerade design

• inkluderar objektiva biomarkörer (IgE, cytokiner)

• tillämpar standardiserade och individualiserade interventioner

• har långtiduppföljning

 

En viktig forskningsfråga är skillnaden mellan allmän hypnos (som dominerar den nuvarande litteraturen) och hypnoterapi.

 

Denna distinktion är i praktiken obefintlig i publicerade studier, vilket gör att nuvarande evidens inte nödvändigtvis återspeglar de effekter som kan uppnås vid strukturerad, terapeutiskt riktad hypnoterapi utförd av certifierade/utbildade hypnoterapeuter.

 

CE-Hypnosis medverkar gärna i framtida studier som systematiskt undersöker dessa observationer och jämför effekterna av hypnos respektive terapeutisk intervention.

 

Slutsats

 

Det finns stark vetenskaplig evidens för att psykologiska processer kan påverka immunologiska och inflammatoriska mekanismer via neuro-immunologiska pathways. Hypnoterapi kan modulera dessa system och har visat effekt på symptom vid allergiska tillstånd i begränsade studier.

 

Observationer från hypnoterapeuter om praktiskt upphörande av allergiska symtom representerar ett biologiskt plausibelt och relevant fenomen som saknar systematisk vetenskaplig undersökning.

​

En central forskningsfråga är att skilja mellan hypnos och hypnoterapi:

nuvarande studier fokuserar nästan uteslutande på hypnos, medan de potentiella effekterna av strukturerad, terapeutiskt riktad hypnoterapi ännu inte har utvärderats vetenskapligt. Detta utgör en tydlig hypotes som motiverar vidare forskning.

​

​

Källförteckning & referenser 

​

Bircher, A. (1999). [Effect of self-hypnosis in patients with pollinosis]. Swiss Medical Weekly, 129(1–2), 35–39. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10077719/

Kommentar: Visar att själv-hypnos kan minska symptom vid allergisk rinit, stödjer sektionen om praktiska effekter på allergier.

​

 

Khansari, D. N., Murgo, A. J., & Faith, R. E. (1990). Effects of stress on the immune system. Immunology Today, 11(5), 170–175. Hämtad 11 februari 2026, från https://doi.org/10.1016/0167-5699(90)90069-L

Kommentar: Underlag för hur stress påverkar immunsystemet och kopplingen mellan psykologi och fysiologi.

​

Kiecolt-Glaser, J. K., McGuire, L., Robles, T. F., & Glaser, R. (2002). Emotions, morbidity, and mortality: New perspectives from psychoneuroimmunology. Annual Review of Psychology, 53, 83–107. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11752480/

Kommentar: Stödjer sambandet mellan känslor, stress och kroppsliga sjukdomsprocesser.

​

Langewitz, W., Izakovic, J., Wyler, J., Schindler, C., Kiss, A., & Bircher, A. J. (2005). Effect of self-hypnosis on hay fever symptoms – a randomised controlled intervention study. Psychother Psychosom, 74(3), 165–171. Hämtad 11 februari 2026, från https://doi.org/10.1159/000084001

Kommentar: RCT som visar minskade symptom vid pollenallergi efter hypnos, stärker avsnittet om praktiska allergiobservationer.

​

Madrid, A., Rostel, G., Pennington, D., & Murphy, D. (1995). Subjective assessment of allergy relief following group hypnosis and self-hypnosis: A preliminary study. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 43(4), 308–317. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8871357/

Kommentar: Preliminär studie som visar subjektiv symptomreduktion vid hypnos, används för att motivera vidare forskning.

​

NCCIH. (u.d.). Hypnosis. National Center for Complementary and Integrative Health. Hämtad 11 februari 2026, från https://nccih.nih.gov/health/hypnosis

Kommentar: Sammanfattning från amerikansk myndighet som styrker evidensen för hypnos vid IBS, smärta och ångest.

​

Palsson, O. S. (2015). Hypnosis treatment of gastrointestinal disorders: a comprehensive review of the empirical evidence. American Journal of Clinical Hypnosis, 58(2), 134–158. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26264539/

Kommentar: Omfattande review av hypnos vid mag-tarmsjukdomar

​

Palsson, O. S., Turner, M. J., Johnson, D. A., Burnett, C. K., & Whitehead, W. E. (2002). Hypnosis treatment for severe irritable bowel syndrome: Investigation of mechanism and effects on symptoms. Digestive Diseases and Sciences, 47(11), 2605–2614. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12452403/

Kommentar: RCT på IBS som visar symptomreduktion, används i avsnittet om gut-directed hypnotherapy.

​

Schedlowski, M., & Schmidt, R. E. (1996). Stress and the immune system. Naturwissenschaften, 83(3), 79–87. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8668232/

Kommentar: Underlag för mekanismer hur stress påverkar immunsystemet, kopplar psykologi till fysiologi.

​

Schaefert, R., Klose, P., Moser, G., & Hauser, W. (2014). Efficacy, tolerability, and safety of hypnosis in adult irritable bowel syndrome: Systematic review and meta-analysis. Psychosomatic Medicine, 76(5), 389–398. Hämtad 11 februari 2026, från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK242573/

Kommentar: Meta-analys som visar att hypnos är säker och effektiv vid IBS, används för evidensstöd.

​

 

Tan, G., Hammond, D. C., & Joseph, G. (2005). Hypnosis and irritable bowel syndrome: A review of efficacy and mechanism of action. American Journal of Clinical Hypnosis, 47(3), 161–178. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15754863/

Kommentar: Review av hypnos vid IBS med mekanistisk diskussion, om fysiologiska effekter.

​

Thornton, L. M., et al. (2006). Psychoneuroimmunology examined: The role of subjective stress in immune change. Brain, Behavior, and Immunity, 20(4), 378–386. Hämtad 11 februari 2026, från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2473865/

Kommentar: Underlag för kopplingen mellan subjektiv stress, hypnos och immunsvar.

​

Whitehead, W. E. (2006). Hypnosis for irritable bowel syndrome: The empirical evidence of therapeutic effects.International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 54(1), 7–20. Hämtad 11 februari 2026, från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16316880/

Kommentar: Sammanfattning av empirisk evidens för hypnos vid IBS, stödjer både symptom- och mekanismavsnitt.

​