Innehåll  

• Kroppen och psyket är ett system

• Stress är ofta tolkning och känslor

• Hur gamla upplevelser kan skapa ett överaktivt alarmsystem

• Varför samma situation påverkar människor olika

• Vad händer i kroppen vid stress? (sympatikus & HPA-axeln)

• När känslor blir fysiska symtom

• Tre viktiga insikter

• Stressprogram och automatiska mönster

• Vanliga stressymtom – och varför de uppstår

• Varför blir man sjuk när man äntligen vilar?

• Forskning: känslor och immunrespons

• Psykoneuroimmunologi (PNI)

• Epigenetik

• Placebo och nocebo

• När kroppen fastnar i alarm-läge

• Hypnoterapi som nästa steg

• Hur hypnoterapi gör skillnad

• Hur hypnoterapi fungerar

• Exempel från klienter

• När hypnoterapi är rätt för dig

• Boka tid / kontakta

• Vanliga frågor (FAQ)

• Forskning och länkar

​​

​​​

​​​​

​

​

​

​Författare: Camilla E., certifierad hypnoterapeut, CE-Hypnosis   
Senast uppdaterad: 2026-02-09

Innehållet bygger på etablerad forskning inom stressfysiologi, psykoneuroimmunologi (PNI),

neuroplasticitet och klinisk hypnos, samt erfarenheter från praktiskt klientarbete inom hypnoterapi.

​

Varför kroppen reagerar som den gör

 

För att förstå varför stress och känslor kan skapa fysiska symtom behöver vi först förstå hur hjärnan tolkar fara – och hur kroppens stressystem aktiveras automatiskt.

 

Det viktiga är att kroppen inte alltid reagerar på verklig fara – utan på upplevd fara.

Och det börjar ofta i amygdala - hjärnans alarmsystem.

​

​

Amygdalan - hjärnans alarmcentral

​

Amygdala fungerar som hjärnans “alarmcentral”. Den skannar ständigt efter tecken på fara och kan aktivera kroppens stressystem även när hotet inte är fysiskt – till exempel vid oro, press, konflikter eller social osäkerhet.

 

När amygdala tolkar något som hotfullt skickar den signaler som påverkar puls, andning, muskelspänning, matsmältning och immunreglering. Amygdala kan aktiveras innan prefrontala cortex (PFC) hinner värdera situationen logiskt, vilket gör att stressresponsen kan starta automatiskt.

​

Det viktiga är att amygdala till stor del bygger sina varningssignaler på tidigare erfarenheter. Särskilt tidiga upplevelser i barndom och tonår kan skapa inlärda kopplingar mellan vissa situationer och känslan av fara – även om hotet aldrig var fysiskt. Därför kan kroppen ibland reagera automatiskt, trots att du logiskt vet att du är trygg.

​

Det innebär att många stressrelaterade symtom inte är “svaghet” eller inbillning – utan ett biologiskt skyddssystem som blivit överaktiverat. När nervsystemet får rätt stöd kan alarmsignalerna minska, och kroppen kan återgå till återhämtning och balans.

Detta är också en central förklaring till varför logik inte alltid räcker – eftersom reaktionen startar automatiskt innan medvetet tänkande hinner aktiveras.​

​

​

Kroppen och psyket är ett system – inte två separata delar

 

Kropp och psyke är inte två separata verkligheter - de är ett system som alltid kommunicerar.
Varje upplevelse, tanke och känsla leder till biologiska signaler i nervsystemet, som i sin tur påverkar hur kroppen reagerar Men i verkligheten är de djupt sammanlänkade.

Hjärnan tolkar hela tiden vad som händer omkring dig – och utifrån den tolkningen styr den kroppens reaktioner.

 

Det sker via:

• nervsystemet

• hormonsystemet

• immunsystemet

• muskler och bindväv

• andning och cirkulation

 

Det är därför du kan känna dig illamående av oro, få hjärtklappning av stress eller bli trött av långvarig belastning.

​

Stress är ofta tolkning och känslor

Uppfattning skapar stressresponsen

Stress definieras i modern forskning ofta som ett tillstånd av real eller upplevd belastning/hot mot kroppens balans (homeostas). Stressresponsen engagerar nervsystem, hormonsystem och immunrelaterade mekanismer.

​

Det här ger en “aha-upplevelse” för många:

Du kan ha en trygg situation på papperet – men om hjärnan tolkar den som hotfull kan kroppen ändå gå in i alarm.

​

Vanliga “tysta” triggers som ofta handlar om känslor och tolkning:

​​

• att bli bedömd (skam, självkritik)

• att känna sig fångad eller utan kontroll (oro, ilska)

• att inte räcka till (otillräcklighet)

• att något påminner om tidigare svåra upplevelser (rädsla, sorg)
  
   

Hur gamla upplevelser kan skapa ett överaktivt alarmsystem

 

Det som ofta kallas det undermedvetna är hjärnans automatiska system för inlärning och skydd. Det lagrar inte bara minnen som ord och bilder – utan också kroppens reaktioner: spänning, puls, andning och en känsla av “beredskap”.

​

Särskilt under barndom och tonår, när hjärnan fortfarande utvecklas, kan starka känslomässiga upplevelser skapa djupa “spår” i nervsystemet, till exempel att bli avvisad, kritiserad, lämnad ensam eller känna sig maktlös. Även om hotet inte var fysiskt kan nervsystemet ha lärt sig att koppla vissa känslor, ansiktsuttryck, tonlägen eller sociala situationer till "fara".

​

Det här kan skapa ett inlärt stressmönster där kroppen går in i alarm-läge även i vuxen ålder. Då kan du uppleva stress i kroppen utan tydlig anledning, hjärtklappning, spänningar, magbesvär eller oro – trots att du logiskt vet att du egentligen är trygg.

​

Ofta handlar det inte om en enskild händelse, utan om flera upprepade erfarenheter som tillsammans format ett automatiskt skyddssystem. Kroppen reagerar alltså inte utifrån dagens logik – utan utifrån ett gammalt mönster som en gång skapades för att hjälpa dig.

​

Det betyder inte att du “inbillar dig”. Det betyder att nervsystemet reagerar utifrån ett inlärt skyddsmönster. Och just sådana automatiska reaktioner går ofta att påverka genom att arbeta med nervsystemets reglering och de undermedvetna kopplingarna – inte bara med logisk förståelse.

Läs mer om det undermedvetna sinnet här

​​

Varför samma situation påverkar människor olika

​

Det som ofta avgör hur kroppen reagerar på stress är inte bara vad som händer – utan hur situationen uppfattas och tolkas av nervsystemet. Det som ofta kallas det undermedvetna är hjärnans automatiska, omedvetna reglering, och det är där många stressreaktioner startar innan vi hinner tänka logiskt.

 

Därför kan två personer vara med om exakt samma situation – men reagera helt olika.

• Den ena personens nervsystem kopplar situationen till trygghet → kroppen förblir lugn.

• Den andras nervsystem kopplar situationen till hot → kroppen går in i stressrespons.

 

Detta kan ha skapats tidigt i livet, när hjärnan fortfarande formades och tolkningen var begränsad av ålder, erfarenhet och känslomässiga resurser. Om ett barn då upplevde sig maktlös, pressad eller otrygg kan kroppen ha “lärt sig” att vissa signaler innebär fara – och sedan fortsätter kroppen att reagera automatiskt även när hotet inte längre finns. Hotet behöver inte vara fysiskt för att nervsystemet ska registrera det som ett hot.

 

Ofta handlar det inte om en enskild händelse, utan om flera upprepade upplevelser som tillsammans skapar ett automatiskt reaktionsmönster. Nervsystemet har helt enkelt lärt sig att vara på sin vakt. (För vårdpersonal: detta kan förstås som implicit inlärning och betingning, där autonoma stressreaktioner kopplas till tidigare stimuli, med påverkan på ANS och HPA-axeln.)

 

Det är därför logik inte alltid räcker. Du kan förstå rationellt att du är trygg – men kroppen kan ändå reagera som om fara finns kvar. Det är inte inbillning, utan ett biologiskt skyddssystem som blivit överaktiverat. (Typiskt exempel är fobier).

​

När man arbetar med nervsystemets reglering och de undermedvetna kopplingarna kan detta ofta förändras. Målet är att hjälpa kroppen att släppa gamla alarmsignaler, minska stresspåslag och skapa mer stabil återhämtning över tid. Det är en viktig anledning till varför hypnoterapi kan vara ett effektivt stöd vid stressrelaterade fysiska symtom, funktionella besvär och automatiska reaktionsmönster – eftersom arbetet sker på den nivå där reaktionen faktiskt startar.

​

​

Vad händer i kroppen vid känslor och stress?

När hjärnan uppfattar att något är hotfullt (även social press, oro eller krav), aktiveras kroppens överlevnadssystem.

 

Stress är inte bara en känsla.  Det är en biologisk process.

 

Det kan leda till att kroppen:
 

• spänner muskler

• ökar pulsen

• förändrar matsmältningen

• påverkar sömnen

• påverkar immunförsvarets balans

• ökar produktionen av stresshormoner

 

Kort sikt: smart och skyddande.
Lång sikt: kan bidra till symtom om systemet aldrig får återgå till vila.

​

​​

När känslor kan bli fysiska symtom

Vanliga kroppsliga symtom vid långvarig emotionell belastning

 

Många blir förvånade över hur tydligt känslor kan kännas i kroppen. Men det är helt naturligt.

​

Rädsla - kan ge hjärtklappning och spänd andning.
Sorg - kan kännas som en tyngd i bröstet.
Ilska - kan kännas som tryck i magen eller spänning i käkar, nacke och axlar.
Skam och oro - kan ge en “klump i halsen” eller obehag i magen.

 

Känslor är inte bara något vi tänker - de är något kroppen gör.

 

Det som händer i ditt sinne händer också i din kropp.
Tankar och känslor aktiverar nervsystemet, som i sin tur styr muskler, hormoner och immunförsvar – vilket kan leda till verkliga symtom.

 

När samma känslor återkommer ofta, eller när känslor hålls tillbaka under lång tid, kan kroppen börja skapa automatiska reaktioner.

 

Vanliga symtom som kan förstärkas av långvarig belastning:

• spända axlar, nacksmärta och käkspänningar

• huvudvärk eller migrän

• magproblem – IBS, magkatarr, illamående eller känslig tarm

• hjärtklappning eller tryck över bröstet

• trötthet, energibrist och utmattning

• hudbesvär, klåda, utslag eller stressrelaterade reaktioner

• sömnproblem och svårigheter att komma ner i varv

• hormonella obalanser eller förstärkta PMS-besvär/humör/blödning

• ökad känslighet för histamin/allergireaktioner*

• yrsel och “overklighetskänslor”

• återkommande oro i kroppen utan tydlig anledning

• svårigheter att andas djupt eller känna lugn

 

De kan vara kopplade till hur nervsystemet har lärt sig att reagera.

​

Viktigt: detta betyder inte att allt “är stress”. Men stressresponsen kan vara en förstärkare eller en underhållande faktor över tid.

​​

* För dig som upplever att immunreaktioner (t.ex. pollenallergi, pälsdjursallergi) kan hypnosprogram som Pollen Reset Method™  kan stödja kroppens stress- och återhämtningsreglering och kan upplevas påverka reaktivitet mer balanserat under pollensäsong”.. →Länk Pollen Reset Method™

​

Tre viktiga insikter

​​

• Kroppen reagerar på känslor på samma sätt som på fysiska hot.

• Symtom kan bli inlärda reaktioner – även när faran inte längre finns.

• Förändring sker ofta snabbast när man arbetar med nervsystemet och det undermedvetna, inte bara med logik. (Om logik räckte hade fobier kunnat försvinna direkt av förståelse.)

​​

​

Stressprogram och automatiska mönster

Varför känslor kan skapa stressmönster och bli ett “inre program”

När kroppen upprepade gånger går in i stressrespons börjar nervsystemet “lära sig” detta som standardläge.

Då skapas:

• automatiska reaktioner

• kroppsliga rutiner

• reaktionsmönster som går snabbare än tanken

Alltså: kroppen reagerar innan du medvetet hinner tänka.

 

Det är också här många upplever att även om de medvetet  “förstår allt” – så kan de ändå inte få kroppen att släppa.

Och det är precis här hypnoterapi kan vara ett kraftfullt verktyg.

​​

Vanliga stressymtom och varför de uppstår

När stressystemet (som i sin tur påverkas av känslor och tolkningar) är aktivt för länge kan kroppen börja signalera med symtom,

till exempel:
 

• trötthet och “hjärndimma”

• spänd nacke, käke eller rygg

• magbesvär, IBS-liknande symtom (irritabel tarm)

• sömnproblem (svårt att somna, vaknar ofta)

• hudreaktioner eller utslag

• överdriven reaktion i immunförsvaret

• nedsänkt immunförsvar

• mer oro i kroppen, hjärtklappning

• ökad infektionskänslighet

Viktigt: Det betyder inte att allt alltid är stress. Men stress kan trigga, förvärra eller hålla kvar symtom.

​​​

Stressmage

När kroppen är i stressrespons prioriteras överlevnad framför matsmältning. Blodet styrs om och tarmrörelser förändras.

Därför kan du få:

• uppblåsthet

• diarré / förstoppning

• magkramper

• illamående
   

Spänningshuvudvärk

Stress får muskler i nacke, axlar och huvud att spänna sig. Om spänningen kvarstår länge kan huvudvärk uppstå. Spänning kan också sitta i käkarna.

​

Utslag

Hud är ett av kroppens mest känsliga organ för stress. Stress påverkar immunförsvaret och inflammation, vilket kan leda till:
 

• nässelutslag (riktigt typisk stressrespons även om det finns olika anledningar)

• klåda

• rodnad

• eksem
   

Hjärndimma och sömnproblem

Om kroppen är i beredskap är det svårt att gå ner i djup återhämtning. Det är därför många:

• sover men aldrig blir utvilade

• vaknar ofta

• har svårt att somna
   

Varför blir man sjuk när man äntligen vilar?

Det här är ett av de fenomen som ofta förvånar mest:

Du är upptagen och stressad i veckor. Du presterar, klarar av saker och håller ihop. Sen kommer ledigheten – och plötsligt blir du förkyld eller sjuk. Det är inte slump. När stressen släpper:
 

• sjunker kortisol snabbt

• kroppen skiftar från “överlevnad” → viktig återhämtning

• immunförsvaret börjar reagera annorlunda

• kroppen visar sitt verkliga behov av vila (ibland “tvingar” en förkylning dig att vila)

Det är som om kroppen säger:
“Tack – nu kan jag göra det jag aldrig fick chansen att göra när du var upptagen.”
 

Det är ingen “förkylning för att du slappnar av”.
Det är kroppen som återställer balans. Och det är viktigt för långsiktig hälsan.

​

​

Forskning: känslor kan hänga ihop med immunrespons

Dagliga känslor kan vara mätbara i kroppen

 

Forskare har studerat hur hjärnaktivitet och känslotillstånd hänger ihop med immunförsvarets respons.

I studier där man tittat på prefrontala cortex (PFC) (en del av hjärnan som hjälper oss reglera känslor och tankar) såg man samband mellan:

​

• mer negativt känslotillstånd → svagare antikroppssvar efter influensavaccin

• mer positivt känslotillstånd → starkare antikroppssvar

​​

I annan forskning har man följt människors dagliga känslotillstånd och mätt markörer som kan kopplas till immunaktivitet, till exempel neopterin (en markör som ofta används i forskning kring immunaktivering).

​

Det man såg var att:

​

• känsloläge och immunaktivitet kan följa varandra över tid

• psykiskt välbefinnande och kroppslig respons hänger ihop

Med andra ord: kroppen reagerar inte bara på virus och bakterier – utan också på hur stressystemet är inställt.

​​

Psykoneuroimmunologi (PNI)

Hur känslor och nervsystem hänger ihop med immunförsvaret

Vetenskapen som kallas psykoneuroimmunologi visar hur hjärna, nervsystem och immunförsvar påverkar varandra.

Det beskriver hur psykologiska faktorer kan kopplas till förändringar i immunrelaterade processer och hälsa.  

​​

Psykoneuroimmunologi handlar om sambandet mellan:

• psykologiska faktorer (stress, känslor, trauma, tankemönster)

• nervsystemet

• immunförsvaret

• inflammation i kroppen

​

...påverkar varandra som ett nätverk.

 

Detta område visar tydligt att stress inte bara är “en känsla”. Stress (och även känslor och tankemönster) påverkar kroppens biokemi och kan förändra hur immunförsvaret regleras.

Forskningen inom psykoneuroimmunologi visar att emotionella tillstånd kan påverka immunförsvaret via signaler från hjärnan, inklusive hormonella förändringar och ändrad cytokinuttryck, vilket i sin tur påverkar kroppens försvar och inflammation. Detta är ett väl etablerat tvärvetenskapligt forskningsområde.
Studier på hur stress påverkar immunsystemet visar att negativt emotionellt tillstånd är associerat med lägre immunresponser, medan positivt känslotillstånd är associerat med lägre uttryck av pro-inflammatoriska signaler.

​

Det betyder inte att stress “orsakar allt”. Men det betyder att:

✔ stress och känslor inte bara “känns jobbigt”
✔ stress och känslor kan förändra hur immunförsvaret fungerar
✔ du kan få fysiska symtom som IBS, huvudvärk eller hudreaktioner
✔ kroppen kan reagera även när tankarna säger att allt är lugnt

 

Det är inte flummigt – det är biologi i praktiken.

 

Detta är också en möjlig förklaring till varför vissa människor upplever:
 

• ökad infektionskänslighet

• inflammatoriska reaktioner

• allergiliknande symtom*

• hudreaktioner

• återkommande spänningssmärta

* Vid allergiska reaktioner (t.ex. pollenallergi, pälsdjur) är immunsystemet centralt.. Forskning inom PNI visar att stress och känsloläge kan påverka immunrespons och inflammatoriska processe — vilket i sin tur kan påverka hur kroppen reagerar vid allergier.
Hypnosprogrammet Pollen Reset Method arbetar med att stödja nerv–immunregleringen mot ett mer balanserat läge → läs mer här om Pollen Reset Method™ 

​​​

Epigenetik

Hur långvarig stress kan “sätta spår” i kroppen över tid

 

Epigenetik handlar om hur genuttryck kan påverkas av miljö och livsfaktorer – utan att DNA-koden ändras. Det används ofta för att förstå varför långvarig belastning/stress kan påverka kroppens sårbarhet och återhämtning över tid.
 

Översikter om epigenetik och psykologisk resiliens beskriver hur stressrelaterade erfarenheter kan kopplas till biologiska anpassningar.

Förenklat betyder det att kroppen kan “justera sina system” beroende på miljö och livserfarenheter.

 

Sömnbrist, långvarig stress, trauma och kronisk belastning kan påverka biologiska processer på sätt som gör att kroppen blir mer känslig för stress, negativa känslor, inflammation och återkommande symtom.

 

Detta är en av anledningarna till att vissa personer kan känna:

“Jag har stressat i flera år… och nu verkar kroppen reagera på allt.”

Det är inte att kroppen är trasig. Det kan vara att kroppen har lärt sig att gå på högvarv.​

​

Placebo och nocebo

Ett tydligt bevis på att förväntan och tolkning kan påverka kroppen

Placeboeffekten visar att positiva förväntningar kan ge verkliga kroppsliga förbättringar.
Noceboeffekten visar att rädsla och negativa förväntningar kan skapa verkliga symtom.

Det är ett tydligt bevis på att:

hjärnan inte bara tolkar kroppen – hjärnan påverkar kroppen.

Det finns många häpnadsväckande studier och resultat inom detta fascinerande område (se nedan kring forskning och studier).
 

När kroppen fastnar i alarm-läge - även när faran är över

Det autonoma nervsystemet är skapat för att växla mellan två lägen för att fungera optimalt: (Autonoma nervsystemet är kroppens automatiska styrsystem som reglerar stress (sympatikus) och återhämtning (parasympatikus) – utan att du behöver tänka på det.)
 

• aktivitet/stressrespons (sympatikus)

• vila/återhämtning (parasympatikus)

Men om du levt länge med press, oro, kontrollbehov, trauma eller hög belastning kan kroppen börja fastna i ett tillstånd där den har svårt att återgå till vila.

Kroppen och det undermedvetna börjar se vardagen som något som ständigt kräver beredskap.

​​

Det kan visa sig som:
 

• att du är trött men inte kan slappna av

• att du sover men inte känner dig återhämtad

• att du känner dig “på helspänn” utan tydlig anledning

• starkt reaktion på små triggers

• att du får symtom även när du vill må bra

 

Det är inte kroppen som strular. Det är kroppen som svarar på signaler – och försöker skydda dig.
Och det går att påverka.​​

​​

​​

Vad du kan göra själv för att hjälpa immunsystemet och nervsystemet

Målet är inte att bli “positiv hela tiden”. målet är att ge kroppen fler signaler av trygghet och återhämtning.
 

1) Mikropauser varje dag

2–5 minuter där du bara andas lugnt, slappnar av i käken och sänker axlarna.

(Djupandningar – så här gör du djupandningar)
 

2) Skapa en tydlig avslutning på arbetsdagen

Hjärnan behöver en signal: “Nu är jobbet klart.”
Det kan vara en promenad, dusch, musik, eller att skriva ner tre saker du är klar med. Mental tick in the box, och sen släppa det. 
 

3) Sömn som återhämtning (inte prestation)

Sömn blir bättre när kroppen känner sig trygg, inte när du försöker tvinga den. (Djupandningar)
 

4) Social trygghet och skratt

Gemenskap, skratt, dans, sjunga/nynna – starka signaler: “du är säker”. (Likaså återigen djupandningar som visar nervsystemet att allt är ok)

​

5) Minska hot-tolkningar

Många stressymtom hålls igång av att hjärnan tolkar allt som farligt. Att träna om tolkningen kan göra stor skillnad. (Hypnoterapi)

​

6) Gratis tips på bloggen

• 12 tips att minska stressens negativa effekter

• så här gör du djupandningar

• Tankemönster som påverkar

•  Bättre hjärnfunktion och bättre självkänsla

•  Lycka är ingen slump - ibland behöver vi hjälp att skapa den

​

Hypnoterapi - varför det kan vara ett självklart nästa steg

När du vill påverka reaktionen där den startar

Hypnosterapi kan vara ett bra stöd när du märker att du “förstår allt”, men ändå reagerar antingen med känslor, beteende eller kroppen som inte är gynnsamt för hälsan.

Hypnoterapi arbetar med upplevelse, perception och automatiska mönster – alltså precis de mekanismer som ofta triggar känslo- och stressresponsen.

Det beror ofta på att reaktioner sitter i det automatiska systemet i det undermedvetna: (läs mer om det undermedvetna sinnet här)
 

• vanor

• känslomässiga reflexer

• kroppens betingningar (inlärda reaktioner)

Hypnosterapi kan hjälpa till genom att:
 

• lugna nervsystemets alarmrespons

• förändra undermedvetna stressmönster

• stärka trygghet och känslomässig stabilitet

• förbättra sömn och återhämtning

• minska upplevda överreaktioner i kroppen
   

* Hypnosterapi och hypnoterapi används ofta synonymt – korrekt benämning är hypnoterapi.

​

Vill du boka hypnoterapi?

​

​​Boka tid här eller skicka en fråga så återkommer jag så snart jag kan.

​​

​

​

​

 

Hur hypnosterapi faktiskt kan göra enorm skillnad

​

Hypnosterapi är inte positivt tänkande. Det är inte bara “andas lugnt” eller “tänka annorlunda”.

 

Hypnosterapi arbetar där reaktionsmönster skapas: i det undermedvetna och i kroppens automatiska system.

 

Det kan hjälpa dig att:

​​

• avaktivera överreaktioner i nervsystemet

• skapa nya lugnare automatikmönster

• reglera stress- och återhämtning bättre

• påverka kroppens tolkningssystem

• förändra responsen innan kroppen går i beredskap

 

Det betyder att kroppen inte längre behöver agera på “alarm-läge” i onödan - och därför kan symtom som:

​

• stressmage

• spänningshuvudvärk

• hudutslag

• överdriven reaktion i immunförsvaret (ex. pollen, pälsdjur, histamin osv)

• sömnproblem

• hjärtklappning

• överaktiva nervreaktioner

… börja minska eller för vissa, även försvinna över tid.

Läs mer om vad hypnoterapi är här
 

Hur hypnoterapi fungerar - på riktigt

​

Under hypnos:
 

• blir hjärnan mer mottaglig för nya inre signaler

• undermedvetna mönster som styr kroppens respons kan omprogrammeras

• nervsystemet lär sig nya sätt att reagera

• kroppen kan släppa gamla alarmreaktioner

Det här är inte magi.
Det är neuropsykologi och inlärningspsykologi i perfekt samspel.

​

​

Hypnosterapi är ett etablerat verktyg som komplement inom bland annat:
 

• stresshantering

• IBS-symtom

• inlärda reaktioner

• överdrivna stressrelaterade reaktioner

• symptomupplevelse 

• besvär som kan förstärkas av stress

• sömnproblem

• ångestreaktioner

• smärthantering

Och det finns vetenskapligt stöd för dess effekter i kliniska sammanhang.
 

Exempel som jag hör från klienter​

“Mentalt var jag lugn på jobbet, men kroppen reagerade ändå.”

“Hypnoterapin fick kroppen att slappna av på riktigt.”

“Jag sover bättre och magen är lugnare.”

“Jag reagerar inte lika starkt på små saker längre.”

“För första gången känns det som att jag får mer kontroll över kroppen – och till och med kan hjälpa den.”

"Min pollenallergi reaktion påverkar mig inte längre"
"Jag kan numera hålla presentation och tal utan att få panik"

Det är inte intuition. Det är förändring i nervsystemets reaktionsmönster.

 

När hypnoterapi är rätt för dig

 

Hypnosterapi är inte en quick fix. Det är en terapi med verktyg för varaktig förändring. Till skillnad från samtalsterapi (som ofta arbetar mer på medveten nivå) är hypnoterapi tänkt som en effektiv resurs när du vill påverka automatiska reaktionsmönster – eftersom arbetet sker på ett djupare, behagligt avslappnat plan.

Om du:

✔ vill att kroppen ska reagera mindre på stress
✔ upplever att vila inte ger återhämtning
✔ har symtom som kommer och går utan klar förklaring
✔ vill gå från reaktion till balans
✔ vill känna dig mer i kontroll över kroppens reaktioner

​OBS! Hypnosterapi och hypnoterapi används ofta synonymt – korrekt benämning är hypnoterapi.
​​​​​​​

Sammanfattning – vad allt detta betyder 
 

✔ kroppen reagerar först – tankarna kommer efter
✔ stress är en biologisk reaktion, inte bara en känsla
✔ symtom i mage, huvud och hud är verkliga fysiologiska 
✔ kroppen kan lära sig stressmönster (implicit inlärning)

✔ hypnoterapi kan påverka nervsystemets respons

✔ verklig förändring börjar där automatiska reaktioner skapas

✔ kroppen kan lära sig lugn på djupet

​

 

Viktig information

Innehållet på denna sida är avsett som information. Det ersätter inte medicinsk eller psykologisk rådgivning, diagnos eller behandling.

Hypnosterapi är en komplementär metod som kan användas som stöd för stress, reaktionsmönster och nervsystemets reglering.